Visar inlägg från maj 2019

Tillbaka till bloggens startsida

Torsdagen den 30 maj 2019

Och se, jag skall sända er vad min fader har lovat. Men ni skall stanna
här i staden tills ni har blivit beklädda med kraft från höjden.
Han tog dem med sig ut ur staden bort mot Betania, och han lyfte
sina händer och välsignade dem. Medan han välsignade dem lämnade
han dem och fördes upp till himlen.
De föll ner och hyllade honom och återvände sedan till Jerusalem
under stor glädje. Och de var ständigt i templet och prisade Gud.

Lukasevangeliet 24:49

Trettionio dagar efter påskdagen infaller Dies sanctus ascensionis
Domini, dvs. 
Kristi himmelsfärdsdag. Dagen då Jesus, efter 
uppståndelsen, lär ha stigit till väders inför elva häpna lärjungar.
Högtiden har firats sedan 300-talet. 

1 600 år senare, nämligen 1980, då Ronald Reagan valdes till president,
Pacman dök upp som TV-spel och den första Sällskapsresan hade premiär,
gick jag i trean.
Min far hade missat att vår fröken på Solhagaskolan var av en sträng
och djupt troende natur. Jag vill minnas att hon var katolik.
På morgonen den 15 maj för 39 år sedan påminde far mig om att det
var "Kristi flygare". Säg det till din lärare så blir hon imponerad av att du
har koll på läget. Sagt och gjort...
-"Fröken fröken!! I dag är det Kristi flygare!"
Hade vi haft en "fy-skäms-strut" så skulle den ha varit min denna
morgon... men jag fick nöja mig med "hörnet" istället.
Jag blev aldrig sur på pappsen för denna lilla incident, han trodde ju inte
på Gud utan på flygande tefat. Dessutom arbetade han inom flygdivisionen
på SAAAB så begreppet "flygare" låg så naturligt i hans mun.

Ja, mycket har man råkat ut för pga. att lärarna varken hade självdistans
eller humor. Dessutom var det kutym att peka ut elever vid den här tiden
och göra dem till åtlöje inför klasskamraterna. Mobbingen frodades.
Min lärare i träslöjd (i smyg kallad för trä-Hitler) var särskilt duktig i
konsten att peka ut den som gjorde fel. 
-"Stopp! Alla slutar med det ni håller på med nu och samlas vid Jens
arbetsbänk! Ha ha ha! Titta! Ser ni vad han har gjort för fel!?"

Där stod man röd i ansiktet och med en innerlig önskan om att uppslukas
av golvet. Ja, då ville man sannerligen att flygaren Jesus hade återvänt
och knäppt magistern på näsan.
Känslan av misslyckande satt ännu i då jag läste vid universitetet och åter
hade träslöjd. Adjunkt Holeby var då galen på mig för att jag i egenskap
av karl var så osäker när det kom till trähantering.

Låt oss lämna det förgångna med Jesus, Pacman och trä-Hitler och
istället återvända till nuet.
Idag är jag ledig och kommer snart att träffa några vänner för en fika på
Waynes café i city. I morgon jobbar jag 12-16 innan helgen åter tar över
stafettpinnen. Jag har lovat mig själv att påbörja mina långpromenader
och att, så snart det känns möjligt, greppa skivstången på gymmet.
Jag har tänkt att jag ska gå från konvex till konkav. 

Ha en trevlig flygare! 


Kram Jens  


-"Fröken fröken!! I dag är det Kristi flygare!"

 

Onsdagen den 29 maj 2019

Så som du reste dig och bara gick,
så fortsatte mitt liv.
Bilden av din rygg ett fruset ögonblick,
blev till näthinnans motiv.

Men nu blommar sommarängen,
nu blommar du, fast jag inte finns med.
Nu dansar sädesfälten, nu dansar du, 
trots att tiden är ur led...


ur Till Josefina av Jens 


Min vana trogen sitter jag på lur framför laptopen, 2 timmar innan
det är dags att bege sig till bussen. Idag jobbar jag 12-16.
Jag har vänt lite på dygnet nu när jag är till del sjukskriven.
Klockan 9 lägger jag mig i sängen och ritar till en spännande
ljudbok. Tre timmar senare aktiverar jag Netflix och tittar på ett
avsnitt av Crossing Lines fram till 01:00, då jag slutligen blir
träffad i skallen av John Blunds paraflax. 
När jag vaknar, trött och omtöcknad av nattligt leverne och sovpiller,
börjar "Operation ta sig ur bingen". 
Idag somnade jag nästan i duschen.

En stark kopp kaffe senare (sk. lärarkaffe) sitter jag alltså framför 
datorn på min skrangliga stol, vars ben har gjort gropar i parketten,
och försöker 
skriva. 
Det är inte lätt att hitta på någonting varje dag då mitt privatliv är 
ganska händelsefattigt. Jag orkar inte med mer än jobbet just nu.
När jag väl är hemma igen, efter mina fyra timmar på Lillgårdsskolan,
hamnar jag i soffan framför text-TV och nyheterna. 
Min innerligaste förhoppning är att jag snart ska bli piggare.

Fast jag vet att det varken är bra för mig eller för miljön så shoppar
jag en del nu. I går köpte jag en 27"s iMac, dagarna innan blev det
två systemkameror och en vecka dessförinnan köpte jag två
metalldetektorer. Varför 2 av varje? Jo, dubbel glädje ;) 
Min psykolog hävdar att man inte kan köpa sig lycka, men det kan
man faktiskt... fast bara kortsiktigt. 

Mitt stora projekt framöver får bli att komma i form. Jag får lägga
semestern på det. I år blir det inga öl på stadens uteserveringar
och inga singelrundor på något dansgolv. Nej, den här ledigheten
behöver jag tid för mig själv. Tid till rekreation. Håll er borta
frestelser! ;) 
Trots min rondör och de fysiska tillkortakommandena mår jag bra
och trivs med livet igen. Visst gör sig min dystra ådra påmind ibland,
men då gör jag som psykologen har föreslagit. Jag ser negationerna
och ångesten som en boll och inte som en del av mig själv. "Bort med
bollen"! tänker jag då... och se! Den försvinner!

Någonting som är viktigt när man mår dåligt är att försöka behålla
sin humor och självdistans. Det förstnämnda är inte lätt, nej i själva
verket brukar just plötslig humorlöshet vara ett tecken på depression.
Det andra däremot har jag aldrig haft svårt med. Självdistans och
förmågan att kunna skratta åt mig själv, har alltid funnits där.
Jag har liksom aldrig haft något val. Jag är född clown.

Bäst: Försommaren och shopping
Sämst: Min fysik
Läser: "Brevvännerna" av Eli Åhman Owetz
Skriver: Blogg och på en barnbok
Tittar på: Crossing Lines och Nyheterna
Lyssnar på: Svenskt vemod - Folkmusik
Spelar: Eget
Tecknar: Viktoriansk gotisk stil
Ser fram emot: Att komma i form och sommarens
fiskestunder

Tisdagen den 28 maj 2019

Tänk om...

Risken att jag hädar när jag påstår att Gamla testamentet kan vara
en symbolisk profetia, är överhängande. De som tolkar den heliga skrift
bokstavligt har nog en hel del att säga om det. För dem är bibeln
en historiebok och människans historia endast 5000 år gammal.
De är fast förvissade om att Gud skapade kvinnan av Adams revben.

Ponera att Gud i själva verket är Moder Jord och att Edens lustgård
är förlagd till planeten Tellus. Allt är frid och fröjd tills den där lilla
trädlevande apan blir homosapiens och når ett förödande mått av vishet.
Vi kan kalla det för "äpplefasen", eftersom frukterna i träden tog slut
och aporna tvingades ner på marken. Sedan följer några hundra tusen år
av utveckling mot fördärvet. Lärjungarna är jordens naturfolk som vet
hur man egentligen bör leva... fast vem lyssnar på dem? De är däremot
lyhörda inför Moder Jord, men har börjat tvivla i takt med att hon beter
sig allt underligare. Den ena naturkatastrofen efter den andra avlöser
varandra. "Moder jord... Moder Jord... varför har du övergivit oss!?"
Det hela slutar med att Moder Jord slår tillbaka mot människan och
kastar ut vår ras från Edens lustgård.
Och precis som i syndafloden tar vi miljontals oskyldiga arter med oss i
fallet. Orättvist? Absolut! 

Byggstenarna i Babels torn är människans pengar. Vi bygger vårt
statustorn i förhoppningen att bli något annat, något bättre, större
och mer dyrkansvärt... vi vill bli små perfekta Gudar. Moder Jord
kan inte göra annat än att slå tillbaka i slutänden. Hon mäktar inte med
vårt sätt att leva.

Tänk om...

Det finns tusentals observationer av UFO-liknande ljusfenomen som
inte går att förklara i våra dammiga arkiv på jorden.
Människor vittnar också om att de har sett aliens, dvs. korta hårlösa
varelser med långa fingrar och stora svarta ögon.

Ponera att ljusfenomenen i själva verket är den framtida människans
farkoster som färdas snabbare än ljuset. På 1700-talet påstod
vetenskapsmännen att vi aldrig skulle kunna färdas snabbare än ljudet.
Det kan vi nu. Nu däremot påstår vi att det är omöjligt att färdas
snabbare än ljuset. Tänk om de där rymdfigurerna (aliens) är den
framtida människan? Hårlös pga. klimatet, stora svarta ögon som skydd
mot UV-strålningen genom ett söndertrasat ozonskikt. Långa fingrar
och smala armar pga. teknikens frammarsch och avsaknaden på rejält
kroppsarbete. Finmotorik lär vara en framtidens egenskap.
Om vi någon gång lär oss att färdas snabbare än ljuset kommer vi att
kunna förflytta oss bakåt i tiden.

Tänk om...

... jag bara är ute och cyklar ;) Kram Jens 

Måndagen den 27 maj 2019

Om jag inte visste vad det var för datum idag utan stod inför
uppgiften att gissa, skulle jag nog drämma till med vecka 25.
Ute är det vått, lummigt och blomrikt. Det har regnat rejält i natt.
Även temperaturen skulle kunna passa in på midsommarveckan
då det bara är 13 grader.
Jag brukar påstå att vi måste stöka av midsommar innan vi har
de lite högre temperaturerna att vänta. Vecka 27 har visat sig
vara den verkliga sommarporten i flera års tid.

Ett år blev det inte sommar förrän i augusti. Jag hade upplevt en
regnig och kall semester och var då tillbaka på jobbet igen. 
Då kändes det bra att ha ett jobb där man kunde vara ute en stor
del av dagen. 

Det är bara tre veckor kvar till midsommar och fyra tills min
semester träder i kraft. I sommar ska jag leva hälsosamt.
Jag tröstäter ännu, ja i själva verket har jag en chokladbit i
munnen just nu. "Lite choklad till kaffet är aldrig fel"!
Jo då, det är helt fel och väldigt onödigt klockan 9 om morgonen.
När det gäller mig är det dessutom inte bara fel utan ett straff!
Jag ska inte straffa mig själv med sötsaker.
Gissningsvis har jag "persat" på vikten den här månaden. Jag
skulle tro att jag närmar mig de 120 nu. INTE bra eftersom jag
inte har tänkt mig en karriär som sumobrottare. Hade jag haft
de planerna skulle jag verkligen ha lyckats med något i livet. 

Från och med i dag jobbar jag 50%. Två arbetstimmar har blivit
till 4. Jag borde klara av det. Jag känner mig to m. lite pigg idag!?
Hör och häpna! :) 

Vad finns att berätta om dagens datum då? 
Jo, tidigt på morgonen den 27 maj 1941 inleder britterna ett
bombanfall mot världens största krigsfartyg, det tyska slagskeppet
Bismarck. Det sjunker vid elvatiden på förmiddagen. Britterna hävdar
att de har sänkt Bismarck medan tyskarna påstår att de själva har
sänkt henne genom att öppna bottenventilerna.
1950 tyska besättningsmän mister livet.

Skönt att man slapp uppleva andra världskrigets fasor.

Nej, nu ska jag ta en lång varm dusch.

V H Jens 

 

Bort med tassarna Jens! Inga kakor här inte! 



Söndagen den 26 maj 2019 - "Mors dag"

Endast fem dagar från juni, på tröskeln till sommaren, låter jag de
kraftfulla vindarna ruska om mig. Jag behöver vakna till.
Jag står på min mors balkong och njuter av utsikten. Ådalaparkens
prunkande grönska är andlöst vacker, en smaragd i innerstaden, ett
böljande grönt hav.
Mors små penséer med de färggranna blombladen verkar ha vindtåliga
stänglar. De rycks med i en ofrivillig stormdans, ett virrvarr av lila, gult
och rött.
Trots den intagande miljön är det inte särskilt skönt ute. Blåst och 12
grader i skuggan känns inte helt angenämt. Jag anser att försommaren
bör bjuda på åtminstone 18 grader, så att man slipper frysa. 
Ge mig fönvind istället för isande blåst!

I dag är det mors dag, av den anledningen befinner jag mig hos henne
på Ådalagatan istället för hemma på Gripis. Min bror ansluter till oss
i eftermiddag då han har slutat att jobba. Jag har köpt en ny klocka
till mamsen. En vit handledsklocka i modern design.

Solen verkar vara lite obeslutsam idag eller så leker den kurragömma
bakom cumulonimbusmolnen.
Jag minns så väl spänningsmomentet i den leken, då man satt på lur
och väntade på att bli upptäckt. Idag är jag inte lika förtjust i den.
Åtminstone inte när eleverna leker kurragömma i anslutning till att de
ska bli hämtade. Jag vill ju inte gärna svara -"Jag har inte en aning"
när föräldrarna frågar var de kan hitta sina barn.

Usch, jag är trött som en sengångare på lugnande piller... eller som en
snigel med bromsmedicin. Jag sov över hos mor i natt och hon säger
att jag har sovit mycket oroligt. Jag har pratat, snarkat och tjoat i
sömnen så högt att förmodligen inte en enda granne kom till ro.
Mor gjorde det inte i alla fall, så egentligen är det hon som borde vara
det där snäckdjuret som går på hämmande. 

Jag har dåligt samvete för att jag inte mäktar med att umgås med mina
vänner just nu. Jag vill bara ligga på soffan och rita... och lyssna på
fiktiva kriminalfall. Böckerna ska vara skrivna av kvinnor och upplästa 
av kvinnor, annars kan jag inte koncentrera mig. Varför då? undrar du
kanske? På det kan jag bara svara att jag inte har den ringaste aning.
Det bara är så.

Bäst: Livet
Sämst: Alla bilar i innerstaden. Folk tar ta mej fan bilen till kiosken
alldeles bakom hörnet!? Låt bli! Ni är i vägen, ni låter och framför allt
så förstör ni miljön! 
Läser: "Skamvrån" av Sofie Sarenbrant
Lyssnar på: Sommarpsalmer
Tittar på: Hockey-VM, EU-debatten och Vetenskapens värld.
Önskar mig: Bättre hälsa. Gärna ett riktigt stabilt allmäntillstånd.
Kan vara utan: Karriär, tidsbrist, stress och annat som gör oss
till oempatiska individer.

Att "spankulera..."

Jag måste invigas i konsten att spankulera...
annars lämnar jag aldrig soffan.

Äldre inlägg