Visar inlägg från juni 2018

Tillbaka till bloggens startsida

Måndagen den 25 juni 2018

Jag sitter på min balkong och blickar ut över hustaken vid Hamngatan.
Himlen är inte odelat blå denna junidag, längs med horisontlinjen samlas
molnen som upprorsmakare med ont i sinnet.
Än värmer dock solen och gör det svårt för mig att se vad jag skriver på
laptopens skärm, men det är skönt för de stela lederna.
Klockan är 10:24 och Termometern pekar på 20,5 grader. Det är helt okej.

I dag inleder jag min 5-veckors semester. De lediga dagar jag har upplevt
sedan jag gick hem från jobbet i torsdags har bara varit bonus :)
Nu måste jag försöka att hinna ikapp mig själv, fälla ut landningsstället
och begrunda tillvaron. Kanske kommer jag fram till ett oväntat beslut.
Vi har ju som bekant bara ett liv.

Vid ett svagt ögonblick för några veckor sedan slog jag vad med... ja mest
med mig själv... att jag ska klara av att nå maxleveln i Pokemon Go under
min semester.
Nu har det spritt sig till stans övriga spelare, så nu måste jag ligga i ;) 
Jag befinner mig ännu på L 38 och har flera miljoner poäng framför mig
innan jag kliver över 40-tröskeln. Go go gooo Jens Åke!


 

Lördagen den 22 juni 2018

Det är alltid lika skönt att vakna upp morgonen efter att man har
"gått på semester" och känna frihetens vingslag mot kudden. Underbart!
Vissheten om att jag kan lägga mig när jag vill på nätterna en lång tid
framöver och sova hur länge som helst om morgnarna är det som känns
bäst. Ingen kommer att efterlysa mig i första taget.
Efter gårdagens tandläkarväder, mulet och strilande regn, kan jag nu
konstatera att himlen har omvandlats från gråsten till safir.
Solen verkar uppsluppen, det växer så det knakar i parkrabatterna och `
småfåglarna kvittrar. Det är midsommarafton 2018.

Allting hade kunnat vara nästintill perfekt... om det inte vore för en
ihållande värk på höger sida av ryggen. Det känns som om revbenen
trycks utåt inifrån, om ni förstår vad jag menar. Tur att man inte har
tittat på Alien nyligen ;)
Om det inte vore för att jag är van vid gallstensvärk och prostatit skulle
jag ha misstänkt någon av de åkommorna, men det här är en smärta
som jag inte har haft tidigare. Det kan bero på att jag stoppade ett slagsmål
på stan för en tid sedan och kånkade på två ilskna boxare... men jag vet inte.
Nåja, jag får vara glad för att tandproblemen är över och att mina fötter
har läkt :)

Jag är medveten om att jag uppfattas som en person som alltid måste
gnälla över något, hur bra jag än har det. Och jag är faktiskt den förste att
erkänna att det stämmer. Visst, jag är en gammal ruin av en klagomur,
absolut. Thats me in a nutshell.
Idag ska jag spela lite Pokemon Go. Niantic har infört en ny tradingfunktion
och släppt ismonstret Regice fritt. Barnen har sedan länge tröttnat på spelet
så nu är det uteslutande vi vuxna som träffas och raidar om dagarna.
Det är faktiskt riktigt trevligt :) Prova får du se!

Nej, nu ska jag bege mig ut på stan och känna på friheten.

V H Jens

Söndagen den 17 juni

Vi befinner oss i den ljuva sommartiden, ett grodhopp in i juni månad.
Om en vecka utför vi den uråldriga svenska mittsommarritualen då vi hedrar
blomstertiden med en lövstång. Förmodligen blir det fler grodhopp då.
"Små grodorna, små grodorna är lustiga att se!"

Väderleken idag är inte lika lustig att beskåda.
Det märks så tydligt att vi närmar oss den tjugofemte veckan. Himlen över Gripgatan bär samma färg som gråsuggans ryggpansar och molnen hotar
med att brista ut i storgråt.
Snart ska vi åka till Svärtinge för att fira mors 89-årsdag. Jag hoppas på
uppehåll.

Jag är trött och lite nedstämd trots att semestern väntar bakom närmaste
stugknut. Ekorrhjulets ruljangs har avtagit, men mina ben pinnar alltjämt på
i samma takt. Det gör att jag trampar luft och hamnar i otakt.
Treorna på fritids är avtackade, sexorna har fått sina minnesfotografier och
betyg. Sommaruppgiften är utdelad, hemsidan är avskalad,
samhällskunskapen är ihopknuten för terminen, dramalektionerna arkiverade
och Äppelbovisan är spelad. Lillgård Athletes verkar också ha gjort sin sista
aktivitet för sommaren.
Jag växlar mellan att pusta ut och sjunka ned i soffan och att springa
benen av mig. I går sprang jag benen av mig. Idag blir det nog lite lugnare.

På torsdag kväll ska jag hälsa semestern välkommen tillsammans med en
kollega på något ölhak. Vi bestämde det när terminen var som mest intensiv.
Då kändes det som om det var en evighet dit, nu har evigheten blivit till fyra
dagar.
Den här vintern hade jag stålsatt mig så hårt att jag blev chockad när våren
väl anlände. Jag trodde nästan att jag hallucinerade när tussilago och vårlök
lekte tittut i gräset. Jag minns att jag drabbades av en enda tanke... kan det
verkligen vara sant!?
Jag hade inte varit lyckligare om jag så vunnit en miljon
dollar på lotteri.

Om du frågar mig vad jag ska göra med min ledighet möts du antagligen av
en gapande fågelholk. The face of a birdnest liksom.
Jag hade så många planer när semestern ännu var en ouppnåelig dröm.
Jag skulle åka till Las palmas för att leta lägenhet, göra en lång fiskeresa till
Norrland eller ett återbesök på Egina i Grekland eller... ja, listan kan
bli längre. Fast till vilken nytta?
När jag var en gift och stadgad man var planerna många i juni månad. Och
på den tiden blev de verkligen av. Vi flög till den grekiska ö-världen, seglade
en vecka med båten i S:t Annas skärgård, bjöd in till grillkvällar och stora 
fester och besökte andra par. Så höll vi på i sexton långa år.

Just nu känns det bara som om jag vill sova. Krypa ner i min sarkofag och
återuppstå i augusti typ. "Hello autumn, the mummy is back! BIG smile!"
En sak har jag dock beslutat mig för och det är att jag ska gå en promenad
varje dag och göra minst ett gymbesök i veckan. Jag måste börja ta hand om
mig själv lite bättre, dvs. om jag har tänkt att leva några år till.
Vi har bara en kropp och ett liv oavsett vad religioner och TV-spel påstår.

"Så ljuvligt det är en tidig sommarmorgon när naturen tiger och
kvinnorna sover".
C E Soya



Lördagen den 9 juni 2018

Det för årstiden ovanligt varma och torra klimatet tycks dröja kvar.
Klockan är 9 om morgonen och det är 19 grader i skuggan.
Caelus himmel är som vanligt blå och solen värmer från sin höga
utsiktspost.

Bönderna och ni som så lätt drabbas av värmeslag får ursäkta mig
när jag påstår att det här är den mest lämpliga väderleken.
Jag ser nämligen helst att världen blir en enda stor gassande öken
med 40 grader i skuggan bakom sanddynerna.
Under föregående veckas långpromenad i Norrköping upptäckte jag
att jag kunde vrida på nacken för första gången på många år.
Mina leder slutade värka och jag blev både piggare och gladare än
på länge.
Den enda medicin som hjälper mig är värme, värme och åter värme.
Må den stanna i all evighet.
Risken finns dock att naturen kommer att ta ut sin rätt till slut och
att hela sommarledigheten regnar bort. Det brukar bli så när
försommaren är torr.

Jag sitter, min vana trogen, framför datorn och dricker kaffe medan
Lasse Winnerbäck sjunger i bakgrunden.

Om jag tappar allt igen
det är möjligt att det händer
Det kan vara svårt att hitta hem
från alla hav och alla länder
Men ändå, du min vän i livet
se hur sommaren blir höst
En enda sak är givet
du bär min luft i ditt bröst...


En av mina vänner i livet flyttar till Stockholm idag. Det är den fjärde
riktigt goda vännen som jag förlorar till 08-området. Av den anledningen
är min relation till huvudstaden inte särskilt bra. I samtliga fall har det
slutat med att jag har förlorat kontakten med dem.
Visst, vi skriver några rader till varandra ibland, till jul och födelsedagar...
men mer blir det inte. Jag har god lust att ta ett riktigt björntag om
Stockholm, vända upp och ned på hela skiten och skaka om det.
Men, eftersom det inte är fysiskt möjligt och på grund av den historia
som ryms där, så får jag hoppas att deras skräplag får rejält med stryk
i sportsammanhang istället ;)

Det är min innerligaste förhoppning att du kommer att finna ro i den
andra staden. Under de år jag har umgåtts med dig har det känts som
om du alltid har varit på väg någonstans, på flykt från någonting.
Se nu till att slå ner dina bopålar riktigt djupt så att tryggheten infinner
sig. Jag önskar dig allt gott :)

Det har så smått börjat att lugna ner sig på jobbet. Mina arbetsuppgifter
inför terminsslutet har jag betat av en efter en under veckan.
Om bara en lektion, lite gitarrspel på avslutningen och en vecka på
fritidshemmet, tar semestern vid.
Men tro inte att jag varvar ner för den sakens skull. När man arbetar
med människors väl och ve krävs det idogt arbete ända in i kaklet.
Det är möjligt att kontorsnissarna och verkstadsarbetarna kan slappa till
lite när ledighetens konturer börjar synas i fjärran, men inte jag.

Winnerbäck har börjat sjunga på sin "När en stannfågel ger sig av".

Jag ska ingenstans
jag bara bryter lite is
Det sägs att allting vänder
och det stämmer väl på sätt och vis
När en stannfågel ger sig av...



Det börjar bli dags för mig att ge mig av ut på stan.
Ta hand om er.

Jens Å Svensson



Onsdagen den 6 juni 2018

Sveriges nationaldag, växlande molnighet och 14 grader i skuggan.
Klockan är 9.00.

Gustav Eriksson valdes till Sveriges konung denna dag för 495 år sedan.
Det skulle dröja ytterligare två veckor innan Stockholm kunde intas och
befrias från danskarna. Freden slöts i oktober då den sista danska
befästningen, Viborg föll. Städat och klart! Go go Sweden!

Det här blev början på en lång tid av Vasaättlingar på tronen, men föga
anade den unge Gustav, när kronan sattes på hans kalufs, att just en ättling
skulle lämna över tronen frivilligt den 6 juni 131 år senare, då Kristina
abdikerade. Och att hon dessutom skulle välja katolicismen. Vilket antiklimax
det blev till slut...

I dag sitter det en franskättling på tronen, men jag vågar påstå att det inte
finns ett enda kungahus i hela Europa som inte är besläktade med varandra.
Bara det gör att vi har goda kontakter utomlands.
Jag är i egenskap av historieintresserad kuf och patriot för monarki.
Kungafamiljen är goda ambassadörer för riket i och med sin kamp för tex.
integration, handikappade och miljön. Jag kan inte tänka mig en mer
lämplig regent än Kronprinsessan Victoria Bernadotte. Hon är osedvanligt
påläst och godhjärtad. Och för att inte tala om lilla Estelle, hertiginnan av Östergötland, vilken liten solstråle! :)
Monarkin är en skön motvikt mot den svenska avundsjukan och jantelagen.

Att vara patriot innebär att man är stolt över sitt land. Att vara nationalist är
att vara dum i huvudet. Punkt slut.

Idag ska jag ta en promenad i Trädgårdsföreningen och njuta av ledigheten.
Om knappt två veckor börjar jag min sommarsemester :)

Ha en fin nationaldag!


Ur svenska hjärtans djup en gång
en samfälld och en enkel sång,
som går till kungen fram!
Var honom trofast och hans ätt,
gör kronan på hans hjässa lätt,
och all din tro till honom sätt,
du folk av frejdad stam!

O konung, folkets majestät
är även ditt, beskärma det
och värna det från fall!
Stå oss all världens härar mot,
vi blinka ej för deras hot,
vi lägga dem inför din fot -
en kunglig fotapall.

Ur Kungssången av C.V.A Strandberg

Äldre inlägg